Svensk ordbok 2009, webbversion
[bi´t-]
substantiv ~en ~ar
beat·nik·en●person tillhörande en bohemisk rörelse i USA
som särsk. blomstrade på 1950-talet
yrk.sedan 1957av eng. beatnik med samma betydelse, till beat ’slagen; utmattad’ och -nik, suffix från ry. och jiddisch; jfr sputnik