Svensk ordbok 2009, webbversion
barrika
`
dkämpe
substantiv
~n barrikadkämpar
barr·ik·ad|kämp·en
●
person som har kämpat på barrikaderna
i upprorsstrider e.d.
pol.
yrk.
○
äv. bildligt, särsk. om politiskt radikal person
en barrikadkämpe från 1968
sedan 1879