Svensk ordbok 2009, webbversion
barnbarnsbarn
[-ba´rnel.ba`rn-]
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
barn·barns|barn·et●barnbarn till (viss persons) barn
yrk.hon är barnbarnsbarn till NNngns barnbarnsbarn, barnbarnsbarn till ngnsedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. barnä barns barn