Svensk ordbok 2009, webbversion

ban`tuspråk substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en bantu|­språk·et●ofta plur. språk som till­hör en stor språk­familj i mellersta och södra Afrika känne­tecknat bl.a. av att många ord börjar på ”m” el. ”n” följt av ytterligare en konsonant land.språkvet.namn som Nkrumah är typiska för bantuspråkensedan 1904