Svensk ordbok 2009, webbversion

bann`lysa verb bannlyste bannlyst, pres. bannlyser bann|­lys·er●ute­sluta ur katolska kyrkans gemenskap relig.SYN.synonymexkommunicera Luther blev bannlyst○äv. ut­vidgatpå kongressen blev den radikala fraktionen bannlyst○äv. bildligtinte tillåta före­komst av i äldre ord­böcker var runda ord bannlystabannlysa ngn/ngtsedan förra hälften av 1300-talet; 1759 i bildlig bemärkelseUplands-Lagenfornsv. banlysa (belagt i perf. part.) Subst.:vbid1-113676bannlysande, vbid2-113676bannlysning