Svensk ordbok 2009, webbversion

bankoma´t substantiv ~en ~er banko·mat·en●apparat för automatiska ut­tag från bank­konto med hjälp av magnetiserade kort med spec. koder ekon.rum.JFRcohyponymuttagsautomat bankomatköbankomatuttagsedan 1968till 2bank och grek. -matos, lat. men´tus ’tänkt’; jfr automat; jfr varu­märket Bankomat