Svensk ordbok 2009, webbversion
ba`ne
substantiv,
ingen böjning
●orsak till (ngns) död
vanligen genom våldshandling; om gärningsman, vapen, viss omständighet etc.
åld.hugget i bröstet blev hans banengns banesedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. bani ’dråpare; död’; gemens. germ. ord, ev. besl. med gotiska banja ’sår’