Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. bandspelarn, plur. ~, best. plur. bandspelarna
band|spel·ar·en●apparat för inspelning av ljud på magnetiserbara band och för återgivning av inspelat material
radiotekn.kassettbandspelare○äv. om liknande apparat för inspelning etc. av video el. datavideobandspelaresedan 1951efter eng. tape recorder med samma betydelse