Svensk ordbok 2009, webbversion
bandoneon
[-å´n]
substantiv ~en ~er
band·one·on·en●ett stort, fyrkantigt dragspel
numera mest anv. av argentinska tangoorkestrar
musiken tangouppvisning till ackompanjemang av bandoneon och gitarrsedan 1989i analogi med ackordion bildat till namnet på uppfinnaren tysken Heinrich Band