Svensk ordbok 2009, webbversion

balsame´ra verb ~de ~t balsam·er·ar●bevara (död kropp) genom kemisk behandling som förhindrar el. upp­skjuter förruttnelse af.med.Karl XII balsamerades jul­natten 1718 i Uddevallabalsamera ngn/ngtsedan 1619Subst.:vbid1-113169balsamerande, vbid2-113169balsamering