Svensk ordbok 2009, webbversion
balsame´ra
verb ~de ~t
balsam·er·ar●bevara (död kropp) genom kemisk behandling
som förhindrar el. uppskjuter förruttnelse
af.med.Karl XII balsamerades julnatten 1718 i Uddevallabalsamera ngn/ngtsedan 1619Subst.:vbid1-113169balsamerande,
vbid2-113169balsamering