Svensk ordbok 2009, webbversion
[-an`s-el.-aŋ`s-]
substantiv ~en ~er
bal·ans|konst·när·er●person (ofta artist) som är skicklig på att hålla balansen
psykol.yrk.JFRcohyponymakrobatcohyponymekvilibristcohyponymlindansare
○äv. om person som skickligt låter motsatt verkande krafter utjämna varandrasom ledare för ett splittrat parti måste han vara något av en balanskonstnärsedan 1973