Svensk ordbok 2009, webbversion
ba
`
kelse
substantiv
~n ~r
bak·els·en
●
sött bakverk i portionsstorlek med fyllning
och ofta garnering, glasyr e.d.
kokk.
JFR
cohyponym
1
tårta
gräddbakelse
napoleonbakelse
sedan ca 1650
av lågty.
backelse
’bakverk’; till
baka