Svensk ordbok 2009, webbversion

bakeli´t substantiv ~en bakel·it·en●en hård, mörk plast med mång­sidig an­vändning, bl.a. som isolations­material ämne.JFRcohyponymfenoplast jordade ut­tag i bakelitsedan 1924till namnet på upp­finnaren, den belgiske kemisten L. H. Baekeland