Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
av|väpn·ar●ta ifrån (ngn) vapnen
komm.mil.JFRcohyponymavrusta
den desperate mannen avväpnades○äv. bildligtta bort anfallskraften från
statsministern avväpnade kritiken genom att bjuda in partiledarna till överläggningaravväpna ngn/ngtsedan 1430–50Herr Ivan Lejon-Riddarenfornsv. afväpna
Subst.:avväpnande,
vbid2-111865avväpning