Svensk ordbok 2009, webbversion

a`vtrubba verb ~de ~t av|­trubb·ar●äv. lös förb., setrubba minska känslighet hos sinnen, psyke e.d. psykol.JFRcohyponymförslöacohyponymtrubba folk blir avtrubbade av allt våld på tvhans om­döme var avtrubbat av alkoholavtrubba ngn/ngtsedan 1895Subst.:vbid1-111620avtrubbande, vbid2-111620avtrubbning