Svensk ordbok 2009, webbversion
a`vtrubba
verb ~de ~t
av|trubb·ar●äv. lös förb., setrubba
minska känslighet hos
sinnen, psyke e.d.
psykol.JFRcohyponymförslöacohyponymtrubba
folk blir avtrubbade av allt våld på tvhans omdöme var avtrubbat av alkoholavtrubba ngn/ngtsedan 1895Subst.:vbid1-111620avtrubbande,
vbid2-111620avtrubbning