Svensk ordbok 2009, webbversion
verb avsände avsänt, pres. avsänder
av|sänd·er●äv. lös förb., sesända 1
sända iväg
särsk. med post
komm.brevet var avsänt den tiondeavsända ngt (till ngn/ngt)sedan ca 1640Subst.:vbid1-111447avsändande,
vbid2-111447avsändning