Svensk ordbok 2009, webbversion

a`vstöta verb avstötte avstött, pres. avstöter av|­stöt·er●stöta bort främmande organism; om organ, kropp e.d. med.de transplanterade delarna avstöttes från mot­tagarens kroppavstöta ngtsedan 1541; 1894 om organ e.d.Subst.:vbid1-111369avstötande, vbid2-111369avstötning