Svensk ordbok 2009, webbversion
verb avställde avställt, pres. avställer
av|ställ·er●ofta lös förb., seställa av
ställa undan
på särsk. yta e.d.
tekn.○ofta äv.tillfälligt ta (maskin) ur drift
och i vissa fall avregistrera den
hon har bilen avställd under vinternavställa ngtsedan 1805Subst.:vbid1-891114avställande,
avställning