Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
av|plan·ar1ofta lös förb., seplana av 1
göra plan
genom att ta bort ojämnheter
tekn.en grovt avplanad stock låg över bäckenavplana ngtsedan 17902ofta lös förb., seplana av 2
sakta övergå i vågrätt läge
om naturföreteelse
rum.en avplanande sluttningstomtavplanasedan ca 1970Subst.:vbid1-110423avplanande,
vbid2-110423avplaning