Svensk ordbok 2009, webbversion

a`vnämare substantiv ~n äv. vard. avnämarn, plur. ~, best. plur. avnämarna av|­näm·ar·en●mot­tagare av vara särsk. rå­vara el. halv­fabrikat för försäljning el. vidare förädling ekon.JFRcohyponymkonsument ut­ländska avnämare för den svenska möbel­industrin○äv. om mot­tagare av annat, t.ex. av arbets­kraftrepresentanter för lärare, studenter och avnämare möttesen avnämare (till ngn/ngt)sedan 1633av lågty. afnemer el. ty. Abnehmer med samma betydelse, eg. ’person som tar ngt från ngn’; jfr 1anamma, förnimma