Svensk ordbok 2009, webbversion
a
`
vmåla
verb
~de ~t
av|mål·ar
●
vanligen lös förb., se
måla av
avbilda genom målning
konstvet.
han lät sig avmålas naken
avmåla ngn/ngt
sedan 1546
Subst.:
vbid1-761080
avmålande
,
vbid2-761080
avmålning