Svensk ordbok 2009, webbversion

a`vlåta verb avlät avlåtit avlåten avlåtna, pres. avlåter av|­låt·er●ut­forma och sända formell skrivelse e.d. formelltkomm.samh.avlåta en besvärs­skriftavlåta ngt (till ngn)sedan 1714jfr fornsv. aflata ’lämna i­från sig’; jfr låta Subst.:vbid1-110189avlåtande