Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
av|lock·ar●äv. lös förb., jfrlocka av
förmå (ngn) att ge ifrån sig
komm.avlocka ngn ett löfte○äv. bildligti sin analys lyckas hon avlocka dikten nya, spännande innebörderavlocka ngn/ngt ngtsedan 1788Subst.:vbid1-110127avlockande,
vbid2-110127avlockning