Svensk ordbok 2009, webbversion

a`vhöra verb avhörde avhört, pres. avhör av|­hör·de1vanligen lös förb., sehöra av få med­delande eller livs­tecken från komm.hon lämnade hemmet på fre­dagen och har sedan dess inte avhörtsinga protester mot för­slaget avhördesavhöra ngn/ngtsedan 17162nog­grant lyssna till ngn el. ngt komm.avhöra ett vittneavhöra ett musik­styckeavhöra ngn/ngtsedan ca 1655Subst.:vbid1-109771avhörande