Svensk ordbok 2009, webbversion
verb avhörde avhört, pres. avhör
av|hör·de1vanligen lös förb., sehöra av
få meddelande eller livstecken från
komm.hon lämnade hemmet på fredagen och har sedan dess inte avhörtsinga protester mot förslaget avhördesavhöra ngn/ngtsedan 17162noggrant lyssna
till ngn el. ngt
komm.avhöra ett vittneavhöra ett musikstyckeavhöra ngn/ngtsedan ca 1655Subst.:vbid1-109771avhörande