Svensk ordbok 2009, webbversion

a`vhålla verb avhöll avhållit avhållen avhållna, pres. avhåller av|­håll·er1få (ngn) att av­stå från viss verksamhet sociol.de försökte avhålla ungdomarna från att röka○ofta refl.(med möda) av­stå från viss verksamhet hon kunde inte avhålla sig från en ironisk kommentaravhålla ngn (från ngt/att+V)sedan mitten av 1300-taletöppet brev utfärdat av kung Magnus till invånarna i Linköpings stift (Svenskt Diplomatarium)fornsv. afhalda (sik); äldre äv. ’hålla på av­stånd’; jfr hålla 2sam­ordnat genom­föra (viss aktivitet) för större grupp samh.mötet avhålls på sön­dagfria val har avhållits i hela landetavhålla ngt (ngnstans) (TID)sedan 1861Subst.:vbid1-109716avhållande