Svensk ordbok 2009, webbversion
verb avförde avfört, pres. avför
av|för·de●se till att ngn eller ngt försvinner
ur visst sammanhang; spec. med avs. på fråga, problem e.d.
af.mil.JFRcohyponymavlägsna
frågan avfördes från dagordningen○spec. äv. med avs. på patient e.d.patienten var redan avfördavföra ngn/ngt (från/ur ngt)sedan 1656Subst.:vbid1-109481avförande