Svensk ordbok 2009, webbversion
a`vfordra
verb ~de ~t
av|fordr·ar●tvinga (ngn) att lämna
ngt, särsk. föremål el. svar
komm.JFRcohyponymavkrävacohyponymanmoda
vi måste nog avfordra dig en förklaringavfordra (ngn) ngtsedan 1625Subst.:vbid1-109412avfordrande,
vbid2-109412avfordring;
vbid3-109412avfordran