Svensk ordbok 2009, webbversion

a`vfordra verb ~de ~t av|­fordr·ar●tvinga (ngn) att lämna ngt, särsk. före­mål el. svar komm.JFRcohyponymavkrävacohyponymanmoda vi måste nog avfordra dig en förklaringavfordra (ngn) ngtsedan 1625Subst.:vbid1-109412avfordrande, vbid2-109412avfordring; vbid3-109412avfordran