Svensk ordbok 2009, webbversion

avantgarde [avaŋgar´del.avantgar´d] substantiv ~t [-gar´det] avant|­gard·et●grupp som består av de mest avancerade ut­övarna av viss konst­art e.d. särsk. i fråga om formmässig förnyelse film.konstvet.litt.vet.musikyrk.avantgardetidskriftavantgardet in­om konsten sökte sig till Paris○urspr.(mindre) styrka med upp­gift att skydda fram­ryckande större styrka SYN.synonymförtrupp JFRcohyponymarriärgarde sedan 1936av fra. avant-garde med samma betydelse, till avant ’fram­för’ och garde ’vakt’; jfr gardera