Svensk ordbok 2009, webbversion
[avaŋgar´del.avantgar´d]
substantiv ~t [-gar´det]
avant|gard·et●grupp som består av de mest avancerade utövarna av viss konstart e.d.
särsk. i fråga om formmässig förnyelse
film.konstvet.litt.vet.musikyrk.avantgardetidskriftavantgardet inom konsten sökte sig till Paris○urspr.(mindre) styrka med uppgift att skydda framryckande större styrka
SYN.synonymförtrupp
JFRcohyponymarriärgarde
sedan 1936av fra. avant-garde med samma betydelse, till avant ’framför’ och garde ’vakt’; jfr gardera