Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
auto·mat·en●apparat som (genom ngn teknisk anordning) på egen hand utför vissa arbetsoperationer
efter det att den satts igång; särsk. om vissa hjälpmedel vid upptagning av avgift o.d.
af.rum.automatförsäljningbiljettautomatfrimärksautomatparkeringsautomatspelautomattelefonautomathon tog sitt passfoto i en automaten automat med kylda drycker○ibl. med viss negativ bibetydelse, i mots. till mänsklig betjäning e.d.hon vill inte ersättas av en fjärrstyrd automatåtergå till manuell betjäning så att folk slipper tala med en automatsedan 1895av grek. autom´atos ’som rör sig av sig själv’