Svensk ordbok 2009, webbversion

automa´t substantiv ~en ~er auto·mat·en●apparat som (genom ngn teknisk an­ordning) på egen hand ut­för vissa arbetsoperationer efter det att den satts i­gång; särsk. om vissa hjälp­medel vid upp­tagning av av­gift o.d. af.rum.automatförsäljningbiljettautomatfrimärksautomatparkeringsautomatspelautomattelefonautomathon tog sitt pass­foto i en automaten automat med kylda drycker○ibl. med viss negativ bi­betydelse, i mots. till mänsklig betjäning e.d.hon vill inte ersättas av en fjärr­styrd automatåter­gå till manuell betjäning så att folk slipper tala med en automatsedan 1895av grek. autom´atos ’som rör sig av sig själv’