Svensk ordbok 2009, webbversion
a
`
sgarva
verb
~de ~t
as|garv·ar
●
skratta högljutt och obehärskat
vard.
komm.
asgarva (åt ngn/ngt/SATS)
sedan 1967
jfr
asgarv
Subst.:
vbid1-907563
asgarvande
;
asgarv