Svensk ordbok 2009, webbversion

ar`vfiende substantiv ~n ~r arv|­fiend·en●part som sedan lång tid ständigt varit fiende till annan part om stat e.d. i förhållande till an­given stat; ofta på grund av ständigt kolliderande intressen pol.yrk.JFRcohyponymärkefiende den grekiska propagandan mot arvfienden Turkiet○i plur. vanligen med inne­börd av ömse­sidighetde är arvfiender○äv. försvagat, särsk. i sportjargonglokal­derbyt mellan arvfienderna AIK och Djurgårdenngns arvfiende, arvfiende till ngn, ngra är arvfiendersedan 1544