Svensk ordbok 2009, webbversion

1a`rla adverb ar·la●tidigt på morgonen åld.tid.MOTSATSantonymsärla hon arbetade från arla om morgonen till särla om kvällensedan 1000-taletrunsten, Mästerby, Gotland (Sveriges runinskrifter)runform arla, fornsv. arla, bildat till ar ’tidigt’; jfr särla Herkules arla stod upp en morgon i första sin ungdom.Georg Stiernhielm, Herkules (ca 1650)
2a`rla adjektiv, ingen böjning ar·la●tidig om morgon åld.admin.tid.i arla morgon­stundsedan 1685se 1arla