Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
argu·ment·et1omständighet som anförs som stöd för eller vederläggning av viss uppfattning
admin.fil.komm.JFRcohyponymskäl 1
försäljningsargumentmotargumentgoda argumentsakliga argumenthållbara argumenttungt vägande argumentframföra ett argumentvässa sina argumenthan gav inga argument för sin ståndpunktett starkt argument mot kärnkraft är risken för en stor olycka○ibl. äv. om fysiska övertalningsmetoderefter några glas gick han över till mer handgripliga argumentett argument (för/mot ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1420–50Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)fornsv. argument; av lat. argumen´tum ’bevis’
2oberoende variabel
mat., logikmat.språkvet.○äv. (språkvet.) om subjekt och objekt i en satssatsen ”Anna älskar Martin” har ett predikat och två argumentett argument (till ngt)sedan 1604