Svensk ordbok 2009, webbversion
[-at´çik]
substantiv ~en, plur. ~er äv. ~s
ap·para·tjik·en●person som gör karriär inom en partiapparat
och är uteslutande inriktad på detta och föga intresserad av visioner, ideologi etc.; särsk. (förr) om sådan person i kommunistparti
nedsätt.allmän värderingpol.yrk.en apparatjik av Brezjnevs typsedan åtm. 1970-taletav ry. apparattjik, av apparat och den personbetecknande ändelsen -tjik