Svensk ordbok 2009, webbversion

apote`kare substantiv ~n äv. vard. apotekarn, plur. ~, best. plur. apotekarna apo·tek·ar·en●(titel för) person som har grund­läggande farmaceutisk examen och ofta är verksam som före­ståndare för ett apotek med.sedan ca 1400 (i sammansättn.)Klosterläsningfornsv. apotekare, abbetekare