Svensk ordbok 2009, webbversion
an`tågande
substantiv ~t
an|tåg·and·et●i vissa uttryck
rörelse som innebär närmande
till viss plats som framgår av sammanhanget
särsk. mil.mil.tid.fienden var i antågande○äv. bildligtsommaren var i antågande(i) antågandesedan 1747