Svensk ordbok 2009, webbversion

antikvite´t substantiv ~en ~er antikv·itet·en●före­mål från äldre stil­epok i fack­språkliga samman­hang om minst 100 år gamla före­mål; mer om prydnads- än nytto­föremål konstvet.antikvitetsaffärhan vurmade för antikviteter och konst­föremålplacera pengar i antikvitetersedan 1652av fra. antiquité ’forn­tid; antikt före­mål’; till 2antik 1