Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
an|stöt·en●moraliskt betingad förargelse
psykol.de erotiska scenerna väckte anstöt i vissa kretsarflera av de närvarande tog anstöt av hans utbrottta anstöt (av ngt)sedan 1757efter lågty. anstot med samma betydelse, med anslutning till stöt