Svensk ordbok 2009, webbversion

anergi [-∫i´] substantiv ~n ~er an·ergi·er1del av en energi­mängd som vid energi­omvandling inte kan an­vändas till arbete utan bara till värme fys.kem.sedan åtm. 1989av grek. anergi´a ’sysslo­löshet’, av an- ’icke-’ och er´gon ’verk, arbete’; jfr energi 2knappast plur. av­saknad av normalt immun­försvar i cellerna med.sedan 1998