Svensk ordbok 2009, webbversion
an
´
dur
substantiv
~en
el.
~n
,
plur.
andrar
andr·ar
●
högerskida
anv. att sparka med; kortare än motsvarande vänsterskida
histor.
sport.
sedan ca 1600
sv. dial.
andur
; trol. till
and-
’emot’, i t.ex.
anlete