Svensk ordbok 2009, webbversion

anapes´t substantiv ~en ~er ana·pest·en●vers­fot med två o­betonade stavelser följda av en betonad litt.vet.ordet ”anapest” är i sig självt en anapest○äv. om mot­svarande vers­måttsedan 1801av grek. anap´aistos ’åter­studsande’