Svensk ordbok 2009, webbversion
anapes´t
substantiv ~en ~er
ana·pest·en●versfot med två obetonade stavelser följda av en betonad
litt.vet.ordet ”anapest” är i sig självt en anapest○äv. om motsvarande versmåttsedan 1801av grek. anap´aistos ’återstudsande’