Svensk ordbok 2009, webbversion

ammunition [-∫o´n] substantiv ~en am·mun·it·ion·en●material för laddning av eld­vapen om­fattande både driv­medel (krut) och projektiler (kulor, granater etc.) mil.ammunitionsdurkammunitionsförrådstridsammunitionövningsammunitionde belägrade började lida brist på ammunition○äv. om spräng­ämnen som i sig själva är vapen (bomber etc.), av­sedda för strid el. övning○äv. bildligt, särsk. om slag­kraftiga argument o.d.hon sköt bort sin bästa ammunition i början av debattenlös ammunitionpatroner utan projektil​ vid skjut­övningen an­vändes bara lös ammunition skarp ammunitionpatroner med riktiga projektilerför verkningseld​ spanings­planet besköts först med varnings­skott och sedan med skarp ammunition sedan 1658; 1907 i bildlig bemärkelseombildn. av fra. la munition ’ammunitionen’; till lat. muni´tio ’befästning’