Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
all|män·het·en1vanligen best. f.
de flesta medborgarna
med undantag för viss liten styrande grupp e.d.
admin.samh.den breda allmänhetenallmänheten uppmanas att hålla sig inomhusallmänheten äger tillträde till sista dagens överläggningarsedan 1508brev från borgmästare och råd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe)fornsv. almännehet, till allmän 1
2vanligen i uttrycketi allmänhet
klar majoritet av fall
af.operationen lyckas i allmänhetväxlande molnighet och i allmänhet uppehållsväder○ibl. med tonvikt på vanlighet e.d.folk i allmänhet○ibl. med mycket obestämd innebörddet rådde fattigdom, korruption och laglöshet i största allmänhet i landeti allmänhetsedan 1740