Svensk ordbok 2009, webbversion

allhel`gonadag substantiv ~en ~ar all·helg·ona|­dag·en●nästan en­bart best. f. sing. dag i kyrko­året den 1 november i Sverige firad intilliggande lör­dag, kallad ”Alla helgons dag” relig.tid.sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. alla hælghuna dagher; till al hälghon ’alla helgon’ Ditt tempel är mörkt och lågt är dess valv, Allhelgonadag! Där slocknar sommarens hymn som ett skalv av klämtande slag.Erik Axel Karlfeldt, Vinterorgel (i Hösthorn, 1927)