Svensk ordbok 2009, webbversion

alemann´ substantiv ~en ~er ale·mann·en●person som till­hörde ett forn­tida germanskt stamförbund yrk.sedan 1635av lat. Alemann´i ’alemannerna (förbund av tyska stammar)’; trol. besl. med gotiska allamannam, plur., ’mänsklighet’