Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
agre·mang·et●godkännande av sändebud från främmande makt
utfärdat av regering etc.
dipl.man förvägrades agremang för den kontroversielle diplomatenagremanger (för ngn)sedan 1821av fra. agrément ’egenskap som gör ngt behagligt’; jfr agreabel