Svensk ordbok 2009, webbversion
aerostati
´
k
[
aäro-
el.
äro-
]
substantiv
~en
aero·stat·ik·en
●
läran om gasers (särskilt luftens) jämviktsförhållanden
i vila
fys.
sedan 1871
till
aero-
och grek.
statos
´
’ställd; stående’