Svensk ordbok 2009, webbversion
aberration
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
ab·err·at·ion·en1avbildningsfel
hos lins el. spegel
optik.sedan 1875av lat. aberra´tio ’avvikelse’
2skenbar lägesförändring hos stjärna
orsakad av observatörens rörelse och ljusets ändliga hastighet
astron.sedan 1745