Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et
tenn·etSn●en silverglänsande, lättsmält metall
som används bl.a. i legeringar, vid lödning, som rostskyddande överdrag samt till bruksföremål
kem.ämne.tennbägaretennfattennstopsedan 1420–50Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)fornsv. tin; gemens. germ. ord av okänt urspr.