Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~t
syr·etO●ett färg- och luktlöst, gasformigt grundämne som är den viktigaste beståndsdelen i luft och tas upp i blodet vid andningen
viktigt vid all förbränning, särsk. hos levande organismer
kem.ämne.JFRcohyponymoxygen
syrebristsyretillförselde röda blodkropparna transporterar syreväxterna förbrukar koldioxid och avger syreblodet hade inte fått tillräckligt med syre och huden hade blåfärgatssedan 1795svenskt ord, bildat till sur