Svensk ordbok 2009, webbversion

sy`re substantiv ~t syr·etO●ett färg- och lukt­löst, gas­formigt grund­ämne som är den viktigaste bestånds­delen i luft och tas upp i blodet vid andningen viktigt vid all förbränning, särsk. hos levande organismer kem.ämne.JFRcohyponymoxygen syrebristsyretillförselde röda blod­kropparna transporterar syreväxterna förbrukar kol­dioxid och av­ger syreblodet hade inte fått till­räckligt med syre och huden hade blåfärgatssedan 1795svenskt ord, bildat till sur